En myt att konst måste skapas i dålig arbetsmiljö

Jobba mer för att även nå frilansare och visstidsanställda och träna chefer och ledare i konflikthantering.
– Det var några konkreta förslag som framkom under seminariet ”Mot tryggare arbetsplatser – en bra arbetsmiljö för alla” på Scenkonstbiennalen i Västerås i juni.

Sedan ett antal år tillbaka har fackförbundet Scen & Film och Svensk Scenkonsts partsgemensamma råd samarbetat kring jämställdhet och diskrimineringsfrågor. Efter Metoo-hösten 2017 har det arbetet intensifierats och under senare år har fokus bland annat legat på på bemötandekoder för arbetsplatser.
På ett gemensamt seminarium under Scenkonstbiennalen i Västerås i juni diskuterades frågan hur det går att skapa tryggare arbetsplatser. Detta mot bakgrund av den uppföljande medlemsenkät vars resultat presenterades i våras, och som följde upp rapporten ”Sexuella trakasserier inom scenkonsterna” 2018.

– Den är en påminnelse om att det är ett pågående arbete, och att det är en myt att konst måste skapas i en dålig arbetsmiljö, kommenterade Dramatens vd Maria Groop Russel den nya rapporten.

Har det då skett skett någon förändring till det bättre bland arbetsgivarna?

Riksteaterns HR-chef, Annette Majoros, berättade att de riktlinjer för bemötandekoder som först bara var en nationell plan numera även måste antas av Riksteaterns 230 teaterföreningar.

PÅ FRÅGAN OM de dokument som har upprättats för att förhindra att bland annat sexuella trakasserier uppstår på arbetsplatsen har fungerat i praktiken, var svaren från panelen blandade.

– Både och. På vissa platser händer ingenting, på vissa har det dragits igång större jobb, sa fackförbundet Scen & Films förbundsordförande Simon Norrthon.

–  Nu finns det dokument, och det är viktigt. Sedan får det ta lite tid, replikerade Maria Groop Russel och tillade att på Dramaten har man haft egna uppförandekoder sedan 2015, det vill säga innan Metoo.

MEN TROTS RIKTLINJER och ett mer öppet klimat finns fortfarande de som inte berättar om de utsatts för något, något som Maria Groop Russel tycker ”gör ont i hjärtat”. Hon efterlyser därför en djupare analys av de bakomliggande orsakerna.

– Det är viktigt att dela incidenter. Det får inte bara sippra ut och bli tyst, men det kräver ett förtroende som byggs över tid.

Holger Tistad, skyddsombud på Riksteatern, träffar just dem som inte berättar.

– Jag är besviken på att många säger att de är rädda att berätta på grund av osäkra anställningar, säger han.

Tryggare anställningar, kollektivavtal och ledarskapsutbildningar, men också att som chef vara närvarande redan tidigt i arbetsprocessen var några av de konkreta förslag som nämndes för att arbeta framåt med frågorna.
Panelen underströk vikten av att aldrig låta arbetet vila, utan föra kunskapen vidare till nästa generation.

–  Unga chefer är sämst på jämställdhet, påminde Simon Norrthon om och refererade här till Irene Pozars bok ”Backlash”.

Text: Ylva Lagercrantz Spindler
Nr: 3-22