”Redan i början kände jag mig väldigt slut”

Hur ska vi tänka och arbeta för att hålla ett helt yrkesliv? I artikelserien Hållbar karriär får vi möta tre personer från olika faser i yrkeslivet. Först ut är dansaren Henrietta Wallberg som berättar om den första tiden i yrket, om funderingar på att sadla om och när vändpunkten kom.

Dansaren Henrietta Wallberg var laddad till tänderna, men samtidigt nästan utbränd, när hon som 18-åring fick sitt första jobb, på Västanå Teater i Värmland.

Henrietta Wallberg. Foto Carl Thornborg.

HENRIETTA WALLBERG VAR snudd på utbränd redan efter examen från Kungliga Svenska balettskolan.
– Jag var väldigt smal och kunde inte riktigt ta hand om mig själv. Hann inte äta som jag skulle och var väldigt slut, säger Henrietta som i dag är 31 år. ”Det är nu det gäller” – så upplevde hon sin etableringsfas.

Därför höll hon känslor och rädslor för misslyckanden inom sig och ville sällan erkänna för andra om något inte kändes bra.
– Det var skamligt och jag kände mig ensam och nästan lite bitter. Under en period, när jag var 24 år, funderade jag på att sadla om. Jag hade förvisso väldigt kul och det gick bra för mig, men som för många andra fanns perioder utan uppdrag och sedan kom flera erbjudanden på en gång.

Därför var det viktigt för Henrietta att ha ett extrajobb, inom vården, som en trygg inkomstkälla.
Hon försökte klämma in några pass för att ha kvar en god relation även i perioder med mycket dansjobb. Det blev för mycket. – Jag kände en frustration över att allt gick upp och ner. Ovissheten, otryggheten och strategierna man tvingas hålla i gång sliter på en.

Henrietta sade upp sig från extrajobbet, flyttade till pojkvännen i en annan stad och fick arbetslöshetsersättning. Men hon behövde inte göra verklighet av funderingarna på att byta bana.

Hon ansökte om anställning till Dansalliansen och fick ett ungdomskontrakt. Henrietta hade jobbat på pjäskontrakt under sex år, och så länge man uppfyller alliansens kriterier – att ha arbete i minst 100 dagar sammanlagt – förlängs kontraktet årligen.
– Jag grät när jag fick kontraktet. Skulle nog ha blivit sjuk om jag fortsatt på samma sätt som innan. Det viktigaste med anställningen var att någon sa ”du får vara med i den här gruppen”.
– Det var det allra största, inte den ekonomiska biten, även om den var grundläggande för att få ett lugnare liv.

IDAG HAR HON FÅTT ett ordinarie kontrakt. Det gör att hon, under lugnare omständigheter, kan kontakta koreografer hon vill arbeta med och nätverka genom workshops. Hon har också börjat leka med tanken på att skapa en egen föreställning.

När Henrietta blickar tillbaka på början av karriären ser hon sådant som hade kunnat göras annorlunda.
– Det är bättre att se på sina kollegor som vänner, i stället för konkurrenter. Att man tipsar varandra om jobb och koreografer. Du klarar dig inte på egen hand, utan behöver ha vänner omkring dig. Jag mår också så mycket bättre av att våga berätta när det inte känns så bra i yrkeslivet.

NU ARBETAR HENRIETTA i Frankrike med koreografen Gisèle Vienne, tillsammans med fyra andra svenskar. Samtliga fick sina jobb efter att ha medverkat i en masterclass med Dienne på Dansalliansen.
– Efter ytterligare en workshop i Paris sökte Gisèle mer finansiella medel, för att kunna anställa oss fem svenskar i produktionen. Tre av oss är anställda på Dansalliansen, två är frilansare. Det är bra att veta att alliansens aktiviteter och nätverk är öppna för alla yrkesverksamma dansare, säger Henrietta Wallberg.

Text: ALEKSA LUNDBERG

Foto ovan: JEAN-LOUIS FERNANDEZ

Nr 1-22

Tips för hållbar karriär

Om du är anställd Har du en anställning hos en arbetsgivare med kollektivavtal är du försäkrad och får tjänstepension. Kollektivavtalen har minimilöner och regleringar kring upphovsrätts- och övertidsersättning.

Om du driver ett eget företag Har du ett eget företag behöver du teckna försäkringar för dig och ditt bolag och du ansvarar själv för att betala in tjänstepension.

På verksamt.se finns tjänster och information för dig som vill starta eller driver företag.

Du betraktas som en kombinatör Om du växlar mellan att vara anställd med A-skatt och företagare med F-skatt.

Kom ihåg att spara dina kontrakt Innan du skriver på ett kontrakt, ta hjälp av Scen & Films medlemsrådgivning för att granska det. Spara dina kontrakt.

Att tänka på om du arbetar utomlands Kontakta Försäkringskassan, din a-kassa och Skatteverket för att få råd.

Ansök om medlemskap i en a-kassa Du måste ansöka om medlemskap en a-kassa. Du kan vara medlem både som anställd och företagare. Det som skiljer sig åt är hur och när du kan få ersättning. Som egenföretagare kan du i princip inte få arbetslöshetsersättning förrän du har avvecklat ditt företag eller förklarat det vilande, det vill säga att du inte bedriver någon verksamhet i det under en period.

Ha koll på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Den räknas fram av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar du kan få, om du blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Om du inte har en SGI kan du bli utan ersättning eller få mindre pengar. Därför är det viktigt att du har koll på din SGI och vet hur du kan påverka den. Läs mer hos Försäkringskassan om hur det fungerar och hur du skydda din SGI.

Nätverka med dina kollegor Våga prata om ersättningar med andra i branschen.

Om jag inte förstår regelverken? Fråga! Som medborgare är du skyldig att ta reda på vad som gäller.