Kulturstöd på 180 miljoner – men mer behövs

Hur länge kan scenkonsten överleva när landets scener står tomma? Företrädare för branschen menar att nya beslut om krisstöd från politikerna är helt avgörande, liksom att pengarna når fram.

 

För alla som jobbar med scenkonst har starten på 2022 inte gett någon ljusning i pandemimörkret. Ökad smittspridning, restriktioner med krav på vaccinationspass och avstånd mellan sällskap gör situationen värre för varje dag.
– Många verksamheter är i ett akut läge och är helt beroende av att det kommer fram ekonomiska krisstöd. Det är förstås särskilt allvarligt för privata företag, ideella arrangörer och andra som är helt beroende av biljettintäkter, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst som representerar över 100 teatrar, orkestrar, operahus, danskompanier och produktionsbolag i hela landet.

Restriktionerna som nu gäller får följder för alla yrkesgrupper som bidrar till ett levande kulturliv. Enligt Mikael Brännvall befinner sig många frilansande tekniker och konstnärer i en utsatt situation och det är svårt för dem som behöver daglig träning för att upprätthålla sina färdigheter.
- Läget är också problematiskt för unga som avslutat sin utbildning och ännu inte har fått fäste på arbetsmarknaden, säger Mikael Brännvall.

För landets privata teatrar och producenter är läget särskilt akut. Stödet till kulturen på 180 miljoner kronor för det första kvartalet 2022 anses inte som tillräckligt.
– Det som kan rädda branschen är att stora kraftiga krisstöd som kan fördelas snabbt. Ökat statligt stöd är nu det enda sättet att överleva tills biljettköparna återtar rollen som finansiärer, säger Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar.

De politiska beslut som fattas nu är avgörande i ett längre perspektiv. Utan utökade krisstöd får konkurser och rekonstruktioner följder i flera led.
– Det finns risk för bestående skador i kulturens infrastruktur. Om verksamheter läggs ner och medarbetarna söker sig till andra branscher finns det en risk för att vi får se en lång period av kompetensbrist när restriktionerna väl försvinner, säger Mikael Brännvall.

Text: PETER REHNFELDT