”Svensk film riskerar tappa kompetens och konkurrens”

kategori/ Film, Reportage | 0

Närmare var tredje långfilm och varannan dramaserie spelas idag in utomlands. Hur kommer det sig? Vilka val gör svenska produktionsbolag när de placerar sina inspelningar utomlands? Scen & film har talat med några producenter.

 

DET HAR LÄNGE TALATS om produktionsrabatter i den svenska filmbranschen – i minst 20 år. På senare år har frågan utretts och allt fler ställer sig bakom en sådan finansieringsmodell, men än har pengarna inte hittat fram. Samtidigt har Sverige hamnat allt mer i bakvattnet. Idag är vi ett av få länder i Europa som inte har incitament vilket gör att allt fler svenska produktioner söker sig till andra länder.

Bara under 2019-2020 spelas 12 långfilmer och 23 dramaserier in utomlands. Det innebär att ungefärligen 1,5 miljarder kronor hamnar utanför Sveriges gränser, enligt Film och tv-producenterna.
– En gissning är att kanske hälften av dessa produktioner skulle kunna göras i Sverige. Oavsett hur många det är, så är det fortfarande en stor mängd arbetskraftstillfällen som vi inte får ta del av här i Sverige, säger Tim King, produktionschef på SF Studios.

FAKTUM ÄR ATT filmproduktion också genererar andra fördelar som ekonomisk tillväxt, turism och ger stimulans till andra kreativa industrier, konstaterar en rapport från Tillväxtverket som lades fram för två år sedan.

Att finansiera en film eller en tv-produktion är som att lägga ett pussel, menar Tim King. Ytterst få produktioner, med undantag av Netflix och HBO, kan göras med endast en finansiär.
– Oftast har du fyra till fem olika finansiärer för att få ihop en produktion. Det kan vara en kanal, en distributör, en eller flera filmfonder. Under senare år har vi i Norden varit tvungna att leta efter rabatter för att få pusslet att gå ihop, fortsätter Tim King.

En tv-kanal kanske går in med 50-60 procent av budgeten. Väljer produktionsbolaget att sänka budgeten, sänker också kanalen sin insats. Och det är alltid de sista miljonerna som är svårast att få ihop, konstaterar han.
– Du flyttar inte en produktion utomlands primärt för att spara pengar, utan för att hitta den sista delen av finansieringen av en film eller en tv-serie, säger Tim King.

VISST, DET KAN GE ekonomiska fördelar, men ofta tillkommer kostnader, då exempelvis en svensk rollbesättning och delar av ett svenskt team måste flygas ner.
– Det är inte vårt första val att tillbringa tre månader i Tjeckien. Vi skulle helst undvika att tvinga folk att jobba utomlands, men vi gör det för att få del av produktionsincitament.

Skådespelarna Alexander Karim och Malin Buska i Advokaten 2.

SF HAR TVÅ PRODUKTIONER på gång som helt och hållet utspelar sig svenska miljöer: dramaserierna Advokaten 2 och Åreakuten. De skulle kunna filmas enbart i Sverige.
Åreakuten flyttar vi exempelvis till Litauen för att få in de sista miljonerna. Vi bygger upp en polisstation, ett sjukhus och en brandstation i en studio i Villnius istället för att vara i Sverige. I Advokaten 2 fejkar vi Köpenhamn och Malmö i Helsingfors. Det sparar vi heller inga pengar på. Däremot fick vi in nästan åtta miljoner kronor genom att få del av landets produktionsrabatter. Budgeten gick ihop, men jag hade föredragit att produktionen spelades in i Malmö och Köpenhamn, säger Tim King.

Det må vara att en filmarbetare kostar mindre i Villnius än i Sverige, menar Tim, men istället tvingas SF att använda mer folk där. Teamen är större i andra länder, och filmvärlden är vanligtvis mer hierarkisk utomlands.
– Här hjälper teammedlemmarna varandra över yrkesgränserna. Så det kan uppstå en del kulturkrockar.

EN GENOMSNITTLIG dramaserie kostar ungefärligen 50 miljoner kronor att göra. Om 23 stycken serier spelas in utomlands motsvarar det över en miljard kronor.
– Om dessa produktioner istället gjordes i Sverige, då skulle vi också ha potential att bygga upp en bra infrastruktur i här. Det är så många arbetstillfällen som vi nu skickar utomlands.

Tim menar att de rena inspelningskostnaderna för en produktion ligger på minst en tredjedel av budgeten.
– Jag skulle säga att under 2019-2020 försvinner mellan 500 miljoner och 750 miljoner kronor iväg utomlands i rena direktkostnader. Det finns skäl till att andra länder i Europa har produktionsrabatter, och obegripligt att vi är ett av de få länderna som inte fattat detta.

DET HANDLAR ALLTSÅ INTE bara om att produktionsrabatter gör det möjligt för oss att behålla våra svenska produktioner på hemmaplan. Om storfilmer från andra länder som USA, Kanada och Australien hade möjlighet att landa i Sverige blir också vi bättre på att producera film.
– Istället står vi stilla och stampar på samma plats. Detta samtidigt som en internationell och global filmvärld utvecklas på andra håll, säger Tim King.

Bild ur horrorfilmen Midsommar i regi av Ari Aster om ett ungt amerikanskt par på besök i Sverige.

JUST DET HAR SKETT i Ungern, Europas näst största filmland efter England, menar producenten Patrik Andersson. De har erbjudit rabatterade inspelningar under många år. B-reel spelade in filmen Midsommar där – en film som egentligen utspelar sig i byn Hårga i Hälsingland. Patrik konstaterar att de fick göra avkall på konstnärliga ambitioner och stryka scener från Stockholm eftersom filmen inte gick att finansiera i Sverige.
– Vi har hamnat på efterkälken för att vi saknar incitament och för att avancerade filmproduktioner tar sig till andra platser. När vi skulle bygga vår jätteby Hårga hade vi inte en, utan fem specialistbolag som kunde hjälpa oss med arbetet. Vi saknar infrastruktur och har inte lyckats nå en internationell höjd bland den stora kadern av filmarbetare.

Men trots allt görs det film som aldrig förr också i Sverige. Med strömningstjänsterna har efterfrågan på dramaserier ökat. För fem år sedan gick det att boka upp filmarbetare tre månader i förväg, nu måste produktionsbolagen boka folk upp till ett år innan för att säkra sin tillgång på kompetent arbetskraft. Sverige har dränerats på kunnig arbetskraft och folk är uppbokade lång tid i förväg.

PRODUCENTEN SANDRA HARMS på Misofilm spelade in Box 21 i Rumänien, trots att historien utspelar sig till 85 procent i Sverige, och 15 procent i Rumänien.
– Det blev precis tvärtom. Vi filmade 85 procent i Rumänien och 15 procent i Sverige istället, eftersom vi erbjöds 35-procentiga produktionsrabatter i Bukarest och det gick strålande bra, säger Sandra.

Det gjorde däremot inte den produktion som Sandra och Misofilm spelade in i Sverige i år.
– Vi var tvungna att dubbelavlöna folk för att få rätt person på rätt plats. Vi drev i stort sett en filmskola under inspelning. Vår svenska arbetskraft räcker inte till. Vi måste kompetensutveckla och utbilda folk här i Sverige. Och det måste ske på nationell nivå om vi ska kunna producera bra tv-drama.

Hennes nästa produktion är en HBO-serie och eftersom de finansierar sina produktioner helt och hållet själva så behöver produktionen inte spelas in utomlands.
– Det öppnar för en fantastisk möjlighet, vi kan visa Stockholm i varenda scen. Det jobbar vi mycket med nu.

Matias Varela som bankdirektören Peder i Fartblinda.

ÄVEN DRAMASERIEN Fartblinda, som till 99 procent utspelar sig i Sverige, spelades in utomlands. Producenten Jan Marnell lade nio inspelningsveckor i Riga och åtta i Stockholm.
– Vi fann ett gammalt bankpalats i Riga. Det visade sig att vi hittade två filmfonder där som gav ungefär samma nettoresultat som skatterabatter hade gjort för oss. Vad som hände oss var, att vi arbetade in ett bra team i Riga. När vi sedan skulle tillbaks till Sverige så tog vi med oss delar av det tekniska teamet från Baltikum. Vi tog även med oss den inhyrda utrustningen från Riga. Vi måste akta oss i Sverige, så att vi inte tappar vår konkurrensförmåga och vår kompetens, säger Jan Marnell.

Han funderar på att helt och hållet lägga nästa projekt i Baltikum – nu har han ju ett nätverk där och utarbetade relationer sedan tidigare.
– Det är följden av att filminspelningar läggs utanför Sverige. Det går snabbt att få en produktion på plats om du söker dig utanför Sveriges gränser. Och du får den sista och viktiga finansieringen som du behöver för projektet.

SAMTIDIGT MÅSTE ALLA produktionsbolag ta större risker när de ger grönt ljus för produktioner ett år i förväg. Det är ett problem, menar Tim King på SF Studios. Särskilt mindre bolag är beroende av att ha kortare finansieringstider och cashflow för att kunna täcka upp för dagliga kostnader av hyror och anställda

Är detta också ett skäl till att så många produktionsbolag åker utomlands?
– Ja, det kan det vara. Jag hoppas att politikerna förstår att incitament är en fantastisk möjlighet att se till att branschen behåller sin kompetens och sitt folk. För om vi inte utvecklas här hemma tar något annat land över produktionen vi gör här.

Text: Magdalena Boman

Nr 6-19

Branschen undersöker nu möjligheten att gemensamt bilda en nationell yrkesnämnd för att lättare styra kompetensutveckling och efterfrågan av arbetskraft.

Var tredje långfilm spelas in utomlands
• Under 2019-2020 kommer 12 långfilmer och 23 dramaserier att spelas in utomlands. Grovt räknat innebär det att var tredje långfilm och varannan serie spelas in i andra länder.
• Filminstitutet ger produktionsstöd till ett 20-tal långa spelfilmer per år, det vill säga 40 under en tvåårsperiod. (SFI) • Snittbudgeten för en lång spelfilm med produktionsstöd år 2018 låg på 27,6 miljoner kronor. (SFI)
• Cirka 50 dramaserier produceras för Sverige under en tvåårsperiod, exklusive komedi, barn/ungdom och rena underhållningsserier. (SVT, TV4, Viaplay)
• Antalet premiärsatta svenska spelfilmer under samma tid brukar hamna runt ett 50-tal. Spelfilmer utan stöd från Filminstitutet är vanligtvis lågbudgetproduktioner som inte söker sig utomlands. (SFI)