Det blev ett slutgiltigt ja till upphovsrättsdirektivet. Men osäkert in i det sista.
OSÄKERHETEN KRING EU:s upphovsrättsdirektiv fortsatte in i det sista. I slutet av mars röstade Europaparlamentet ja till det omdiskuterade direktivet. Det slutgiltiga beslutet togs sedan av ministerrådet. Vanligtvis en formalitet. Fast så blev det inte den här gången.
När frågan togs upp i riksdagens EU-nämnd, där alla EU-beslut stäms av inför en omröstning i ministerrådet, var alla partier (även Miljöpartiet som sitter i regeringen) emot direktivet, utom Socialdemokraterna. Därmed var regeringen tvungen att rösta emot direktivet.
En liknande debatt har pågått samtidigt i Tyskland. Om även Tyskland röstade emot – som utifrån sin folkmängd har stort inflytande – skulle direktivet falla, eftersom det krävs så kallad dubbelmajoritet i ministerrådet. Det Innebär att både 55 procent av alla EU-länder och en andel länder som tillsammans utgör minst 65 procent av EU:s totala befolkning behövde rösta ja för att förslaget skulle gå igenom.
Nu fanns en dubbelmajoritet och direktivet gick trots allt igenom även i ministerrådet. Sverige har därmed två år på sig att få en lagstiftning på plats som väsentligt kommer att förbättra upphovsrättshavarnas möjlighet att få betalt för sitt arbete.
Text: Gert Lundstedt
Vad handlar striden om?
Upphovsrättsdirektivet är en modernisering och harmonisering av upphovsrätten inom Europa. Genom ett 30-tal artiklar ska direktivet skapa bättre tillgång till upphovsrättskyddat material på nätet och en rättvisare fördelning av intäkterna från den digitala marknaden.
Två artiklar har det rått oenighet om. Nämligen artiklarna 11 och 13.
Artikel 11
ger tidningsutgivare rätt att förhandla mot bland andra Google och Facebook om rimliga ersättningar för användning av tidningsartiklar när det gäller större utdrag ur en artikel. Även i framtiden kommer plattformarna att fritt kunna använda sig av kortare utdrag eller en länk. Det är således helt felaktigt att påstå att bestämmelsen skulle innebära införande av en ”länkskatt”.
Om svenska tidningar får del av Googles annonsmiljarder ger det tryggare jobb och öka investeringar i journalistik. Dessutom kan en del av ersättningarna komma upphovspersonerna till del.
Artikel 13
handlar om att plattformstjänster såsom YouTube, också har ett upphovsrättsligt ansvar för det som olagligt laddats upp av användare. Det ska i första hand ske genom att plattformarna tecknar licensavtal med rättighetshavarna. De som träffas av direktivet är "leverantörer av informationssamhällets tjänster" (alltså inte internet i stort). Avsikten är att skapa en sund konkurrens på online-marknaden mellan plattformar som konkurrerar om innehållstjänster och publik, exempelvis Spotify eller Netflix, vilka idag tar sitt ansvar och träffar avtal om användningen.