Vi gör jobbet – Youtube håvar in miljarder

kategori/ Extra, Film, Förbundet | 0

En ny lagstiftning om moderniserad upphovsrätt ligger på EU parlamentets bord. För kulturskapare, utövare och upphovsrättspersoner är det viktigt att detta direktiv röstas fram. I ett upprop beskriver scen- och filmkonstnärer varför det är viktig för våra EU politiker att rösta ja till förslaget  nästa vecka.

UNDER DE SENASTE tio åren har vårt sätt att dela och konsumera kultur förändrats enormt, men lagstiftningen har inte hängt med. EU-parlamentet ska nu rösta om en ny upphovsrättslagstiftning för material som används på internet, det så kallade DSM-direktivet. För kulturskapare, utövare och upphovspersoner är det oerhört viktigt att direktivet röstas fram. Det handlar om att försvara upphovsrätten och att konstnärer har rätt till sina verk.

Teaterförbundet för scen och film organiserar drygt 8 400 medlemmar som arbetar inom scen och film. Vi står tillsammans med över 150 000 upphovspersoner och utövande konstnärer i Sverige. För oss är det helt nödvändigt med en stärkt upphovsrätt.

Idag tjänar aktörer som Youtube miljarder på att dela våra verk utan att varken ta ansvar för det eller låta oss som skapar få del av intäkterna. På sikt urholkar det våra möjligheter att skapa nytt och de kulturella uttrycken går från mångfald till enfald.

Efter flera års arbete med att modernisera upphovsrätten för det innehåll som delas på internet har man äntligen fått fram en kompromiss som nu ligger för omröstning i Europaparlamentet i slutet av mars. Direktivet har kompromissats så långt det är möjligt och om det inte går igenom nu före EU-valet kommer det ta många år innan vi får den här chansen igen.

Svenska politiker är i regel positiva till upphovsrätt för kulturskapare, men i just det här fallet har många gått vilse. Istället för att läsa vad som faktiskt står i kompromissförslaget ger man efter för den domedagsretorik som under stort tryck pumpas ut från globala aktörer som Google, Facebook och Amazon. Lobbyn mot direktivet talar om ”internets död”, men det är faktiskt precis tvärtom.

Så, vad handlar det om?

  • Avsikten med direktivet är att när ett innehåll genererar intäkter, då ska de som skapat det få del av vinsten. Det är förutsättningen för att upphovspersoner och utövare ska kunna försörja sig och för att branscherna ska utvecklas.
  • Vi vill att de verk vi skapar ska delas flitigt och att så många som möjligt kan ta del av dem. Direktivet försvarar avtalslicenser med kollektiva rättighetsförvaltare för att göra det möjligt.
  • Användare som laddar upp filmer, texter och musik ska skyddas genom att ansvaret hamnar på den plattform som tjänar pengar på det. Så är det inte idag. I dialog mellan plattformarna, kulturskapare och medlemsstater ska modeller tas fram som fungerar i praktiken, så kallade ”best practices”.
  • I den kompromiss som tagits fram försvaras användarens rätt till satir och citat, vilket är viktigt för demokratin och det öppna samtalet. Upphovsrätt och yttrandefrihet förutsätter varandra.
  • Direktivets så kallade transparenstriangel verkar för konstnärens rätt till rimlig ersättning, möjlighet till insyn och rätt till att återkalla rättigheter som missbrukas. Idag har vi ingen insyn i hur mycket pengar exempelvis Google tjänar på att våra verk delas i deras plattformar. Våra möjligheter att plocka bort material eller på annat sätt hävda oss är minimala.
  • Direktivet måste tas i sin helhet eftersom de olika artiklarna samspelar med varandra. Om direktivet faller tappar vi även förutsättningarna för utvecklad distansundervisning, digitalisering av kulturarvet och avtalslicenser för skolor och bibliotek. För att inte tala om kulturskaparnas ställning som avtalspart.

Vi vill att svensk kultur och innovation ska fortsätta vara framgångsrik i det digitala landskapet, men då krävs tydliga överenskommelser som tar till vara allas intressen.

Att det blivit så mycket uppståndelse kring kulturskapares rättigheter beror inte på att vi kräver för mycket. Det beror på att några stora aktörer vill fortsätta att tjäna enorma pengar på oss utan att vi får del av det. Direktivet är en förutsättning för ett hållbart och demokratiskt internet med en mångfald av uttryck. Vad är alternativet?

 

Vi uppmanar våra svenska EU-parlamentariker att säga ja till direktivet. Varje röst behövs!

Simon Norrthon, skådespelare, ordförande i Teaterförbundet för scen och film

Christina Olofson, regissör, vice ordförande Teaterförbundet för scen och film

Göran Du Rées, regissör, ordförande Sveriges filmregissörer

Maria Eriksson Hecht, regissör, ordförande Sveriges filmregissörer

Marika Lagercrantz, skådespelare,

Adam Pålsson, skådespelare

Liv Mjönes, skådespelare

Alexej Manvelov, skådespelare

Jens Fischer, filmfotograf

Lisa Ohlin, regissör

Evin Ahmad, skådespelare

Kjell Bergqvist, skådespelare

Harald Hamrell, regissör

Anna Carlson, skådespelare, ordförande i Rättighetsbolaget

Bahar Pars, skådespelare

Lena Endre, skådespelare och regissör

Ardalan Esmaili, skådespelare

Ann Petrén, skådespelare

Angelika Prick, skådespelare

Gustaf Skarsgård, skådespelare

Lisa Langseth, regissör

Pontus Stenshäll, regissör och konstnärlig ledare vid Göteborgs stadsteater

Kristina Humle, regissör

Stephan Apelgren, regissör

Jens Hultén, skådespelare

Alexander Karim, skådespelare

Göran Hallberg, filmfotograf

Eva Röse, skådespelare

Shebly Niavarani, skådespelare

Emelie Jonsson, skådespelare

Björn Runge, regissör

Nina Zanjani, skådespelare

Rafael Edholm, skådespelare och regissör

Lia Boysen, skådespelare

Linda Jansson, scenograf

Zofi Lagerman, scenograf

Minna Krook, koreograf

Karin Franz Körlof, skådespelare

Magnus Krepper, skådespelare

Eva Melander, skådespelare

Ingrid Sjögren, kostymdesigner

Helena af Sandeberg, skådespelare

Elisabet Gustafsson, filmregissör

Ruben Östlund, filmregissör